1550 f. Kr. ”En underlig sjukdom”
Första gången symtomen på diabetes beskrivs är i Ebers papyrusrulle. Papyrusrullen hittades i famnen på en mumie i den forntida egyptiska staden Tebe och innehåller recept på hur man botar 800 olika åkommor.
På 100-talet e. Kr. i antikens Grekland beskriver läkaren Aretaios ”den underliga sjukdomen” in i minsta detalj. ”Kött och lemmar smälter samman till urin.”
1869 Langerhans öar
I sitt mikroskop upptäcker en tysk läkarstudent vid namn Paul Langerhans kluster av celler i bukspottkörtelns vävnad – inbäddade som öar. Vad de här cellerna har för funktion förstår han inte, men fyndet är avgörande. Senare får cellgrupperna som tillverkar insulin sitt namn efter upptäckaren: ”Langerhanska öarna”.
1889 Ett gåtfullt ämne
De två tyska forskarna Oskar Minkowski och Joseph von Mehring upptäcker att om hundars bukspottkörtel opereras bort får de diabetes. Tanken att bukspottkörteln utsöndrar ett ämne som renar blodet från socker väcker enormt intresse i forskarvärlden.
1916 Paulescos Pancréine
Rumänen Nicolae Paulesco lyckas utvinna ett extrakt av bukspottkörtlar från hundar och injicerar det i diabetessjuka hundar. Hannoterar att hans ”Pancréine” dramatiskt sänker blodsockret. Men hundarna dör. Pankreassaften är troligtvis inte ren nog.
1921 Upptäckten
Doktor Frederick Banting och assistenten Charles Best lyckas med det sensationella att isolera insulin från hundars bukspottkörtlar och går till historien som insulinets upptäckare. För första gången kan diabetes behandlas.
1936 Långtidsverkande insulin
Insulinet som tagits fram verkar för snabbt, i sex timmar. Det är svårt att dosera och orsakar ständigt hypoglykemier och hyperglykemier. I Köpenhamn upptäcker Hans Christian Hagedorn, som grundat Nordisk Insulinlaboratorium med August Krogh 1923, hur effekten kan förlängas. Om protamin, ett protein i fiskmjölke, adderas till insulinet så absorberas det långsammare i kroppen.
1950 NPH-insulinet lanseras
Första medellångverkande insulinet släpps. ”Blandningen” NPH (neutral protamin Hagedorn) blir snabbt populärt som basinsulin.
1955 Insulinets DNA-kod knäcks
Insulinet är det första protein som sekvenseras. Molekylens struktur av aminosyror är alltså avslöjad – DNA-koden för att kunna skapa mänskligt insulin. Bedriften görs av biokemisten Frederick Sanger och startar en helt ny era inom forskningen som har varit oerhört betydelsefull för upptäckten av nya mediciner. Sangers insatser belönas med Nobelpriset i kemi 1958 och 1980.
1963 Insulinet blir syntetiskt
Efter Sangers upptäckt lär sig forskarna tillverka protein utifrån DNA. Insulin blir det första proteinet som människan lär sig tillverka på konstgjord väg.
1978 Revolutionen: Genmodifierade bakterier
Forskarna lyckas klistra in människans insulingen i bakteriers DNA. Bakterierna börjar tillverka ”mänskligt” insulin. I stora näringsbad ökar volymen insulin snabbt och priset för medicinen rasar. Äntligen kan djurinsulinet fasas ut.
1978 Insulinpump för alla – en tegelsten
Den första bärbara insulinpumpen, känd som ”The blue brick”, designas av den amerikanske uppfinnaren Dean Kamen. Men de insulinberoende tycker inte att det åbäkiga instrumentet gör livet smidigare än sprutor. De tidiga modellerna kräver skruvmejsel för att justera doserna.
1985 Insulinpennan släpps
Novopen, den första insulinpennan, lanseras.
1993 Blodsockerkontroll i fokus
För första gången kan en stor studie visa ett tveklöst samband mellan blodsockerkontroll och komplikationer. Nytt strålkastarljus sätts på insulindoseringen
1995 Nytt: Snabb insulinanalog
Insulinanalogerna gör entré på marknaden. Modifieringar i molekylen ger insulinet helt nya egenskaper, som med vilken hastighet det absorberas, fördelas och omsätts i kroppen. Först ut är det snabbverkande insulinet lispro.
2000 Nya ö-celler
Att transplantera Langerhans cellöar har hittills inte lyckats. Millennieskiftet innebär en ny epok när kanadensaren James Shapiro rapporterar en serie om åtta ö-cellstransplanterade patienter där alla blir insulinfria. Komplicerad typ 1-diabetes får en ny behandlingsform: insprutade insulinceller.
2013 #Wearenotwaiting
I frustration över lång väntan på bättre teknik börjar människor med typ 1-diabetes hacka sina insulinpumpar och glukosmätare. Med hashtaggen #wearenotwaiting sprids lösningar för hur egna system byggs som gasar och bromsar insulintillförseln i realtid. Gördet- själv rörelsen pushar teknikföretagen att snabbare utveckla pumpar som styrs av artificiell intelligens.
Ur Allt om Diabetes nr 1 2021
Foto: University of Toronto, Shutterstock, Novo Nordisk History and Art Collection, TT Nyhetsbyrån
