Redan dagen efter att Anette Wickströms dotter Vanessa hade fått sin diagnos i oktober 2018 ringde Anette till rektorn på skolan för att berätta. Men trots den goda framförhållningen tog det skolan i Arvika fem veckor att hitta en resursperson till Vanessa.
– Då kunde hennes pappa vara assistent under den tiden; han tog tjänstledigt från sitt ordinarie jobb och blev anställd av skolan. Assistenten som senare anställdes kunde till en början bara jobba 50 procent, resterande tid tog hennes pappa.
Det är också det enda som familjen inte är nöjda med.
– Vi tycker att det har fungerat bra. De har varit bra på att se till att det finns både en plan B och en plan C för att täcka frånvaro. Vanessas nuvarande assistent hade erfarenhet av diabetes, om än inte på barn, eftersom hon är utbildad undersköterska.

MEN SOM PÅ många andra ställen var det familjen själva som fick utbilda skolpersonalen om diabetes. Skolsköterskan var den enda som hade lite kunskap om sjukdomen.
– De förutsatte att vi skulle ta ledigt och utbilda dem, vilket vi också gjorde.
Skolan beställde Lill-Mickel-tidningen från Diabetesförbundet som utbildningsmaterial till kompisarna i Vanessa klass. Mycket för att utbilda kompisarna, men också för att bemöta vanliga fördomar.
– Vi hörde senare att många föräldrar hade berättat för barnen att Vanessa hade fått diabetes för att hon ätit för mycket godis, avslutar Anette Wickström.

Anette Wickström

Bor: I Arvika
Mamma till: Vanessa, 7 år, typ 1-diabetes