Britt-Marie Söderberg fick diagnosen typ 2-diabetes för tolv år sedan. Hon blev inte förvånad, misstankarna hade funnits där en längre tid.
– Jag började med tablettbehandling och gick så småningom över till både insulin och tabletter, säger hon.
En dag i mars kände hon plötsligt att hjärtat slog mycket fortare än vanligt.
– Det bubblade i bröstkorgen, dessutom tyckte jag att jag sluddrade när jag pratade. Jag blev så rädd att jag trodde jag skulle dö.
Hennes man ringde efter ambulans och på sjukhuset fick hon mediciner som fick hjärtat att lugna ner sig. Britt-Marie trodde att detta skulle följas av en rejäl utredning.
– Jag fick höra att jag skulle bli kallad på arbetsprov av hjärtat och ultraljud. Fast det blev inte av, jag tror att det blev uppskjutet. Men så inträffade samma sak igen! Det var verkligen otäckt. Min pappa, som också hade typ 2-diabetes, hade tre hjärtinfarkter och dog av den fjärde, så det är därför jag är orolig, säger hon. 

DEN HÄR GÅNGEN har hon lyckats få ett datum för 72-timmars EKG av hjärtat, som mäter hur ofta dubbelslagen kommer. Därefter ska hon få göra ett arbetsprov som mäter hjärtats elektriska aktivitet i samband med ansträngning. Hon ska också få göra ultraljud av hjärtat.
– Det ska bli skönt att få veta svart på vitt hur det ser ut. Men jag tycker att det är olyckligt att man själv ska behöva ligga på vården för att känna att man blir bra omhändertagen.
Nyligen tog Britt-Marie även beslutet att byta vårdcentral. Det visade sig vara ett lyft. Hon ska få nya mediciner och gillar redan sin engagerade diabetessköterska.

Britt-Marie Söderberg Tegenborg

Ålder: 71
Diagnos: Typ 2-diabetes sedan 2006
Bor: Bergshamra utanför Norrtälje
Familj: Gift med Lennart, fem vuxna barn
Gör: Pensionär