Konstgjorda bukspottkörtlar, bättre läkemedel eller till och med ett botemedel? Allt om Diabetes ser in i spåkulan tillsammans med Anders Frid, endokrinolog, och Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi.
– Vad gäller både typ 1- och typ 2-diabetes har vi stor anledning till optimism. Jag är övertygad om att vi kommer att få se betydligt färre 
komplikationer, främst vad gäller personer med typ 1-diabetes men även för typ 2, säger Anders Frid, medicine doktor och överläkare vid endokrinologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus.
Tidig behandling och nya läkemedel. Anders Frid tror att fortsatt tidig behandling av typ 2-patienter är viktig, då det kan förhindra det som kallas glukosminne. Det betyder att om personen under en längre tid har legat högt i blodsocker kommer komplikationer att fortsätta utvecklas som om glukosnivån låg kvar på den förhöjda nivån även om denna har sänkts.
– På senare tid har vi även fått väldigt bra läkemedel utan allvarliga biverkningar. Jag tänker främst på SGLT2-blockare med det aktiva ämnet dapagliflozin, där överskottsglukos kissas ut med urinen. Här har vi sett en stark förbättring hos diabetiker med hjärt-kärlkomplikationer. Den här typen av läkemedel har en stor effekt på hjärtsvikt och på att förhindra dödsfall, vilket hjälper oss att rädda livet på fler diabetespatienter, säger Anders Frid.
Tekniken underlättar. Förutom nya läkemedel händer det mycket på tekniksidan. Nya tekniska system utvecklas som håller blodsockernivåerna jämnare, vilket förhindrar komplikationer. Jämnare blodsockernivåer underlättar även det dagliga beslutsfattandet om hur mycket insulin som behövs.
– För typ 1-diabetes ser vi en stark utveckling av en integrerad blodsockermätare och 
insulinpump, så kallade Hybrid Closed Loop-system. I september 2016 godkändes det första systemet av det amerikanska läkemedelsverket FDA, efter att en stor studie visade positivt resultat. Allt är nu formellt och medicinskt godkänt så jag tror att vi ser Hybrid Closed Loop-systemet på marknaden inom ett år, även om det dröjer ytterligare ett tag innan det når Sverige, säger Anders Frid.
Hoppas på transplantation. Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, leder den internationellt uppmärksammade stamcellsforskningen på diabetes vid Uppsala universitet.
– Vid typ 1-diabetes kan insulinproducerande celler från stamceller förväntas bli en botande behandling. Men det tar nog mer än ett decennium innan detta kan införas brett kliniskt, säger Per-Ola Carlsson,
Vid de försök som utförts hittills har den transplanterade vävnaden kommit från en annan individ. Personen som får transplantationen behöver då komplettera med immundämpande läkemedel, så att den nya vävnaden inte stöts bort. Immundämpande läkemedel ger många biverkningar, bland annat ökad risk för infektioner, njursvikt och cancer. Den forskning Per-Ola Carlsson ansvarar för försöker därför hitta alternativ.
Kapsel kan förändra. Just nu utvärderar Per-Ola Carlssons forskningsteam, med stöd från Diabetesfonden, olika embryonala stamceller eller inducerade pluripotenta stamceller (iPS) och undersöker om de kan transplanteras i en immunskyddande kapsel.
– I det första fallet kommer de från ett embryo som i laboratoriet har utvecklats till insulinproducerande celler. Vid iPS- celler har man i stället tagit celler från hud eller bindväv från en vuxen individ, backat dem utvecklingsmässigt till omogna celler och sedan stimulerat dem att utvecklas till insulinproducerande celler, säger Per-Ola Carlsson.
Teamet har nyligen upptäckt att de embryonala stamcellerna eller iPS-cellerna kan placeras i ett membran/en kapsel som hindrar dem från att stötas bort samtidigt som socker, andra näringsämnen, insulin och syre släpps in till de transplanterade cellerna.
– Den nya kapselstrukturen kan möjliggöra transplantation av de nya sorternas stamceller utan att immundämpande läkemedel behöver användas, säger Per-Ola Carlsson.
Resultat från den här delen i Per-Ola Carlssons forskning beräknas komma under 2017.
