Daniel Forslund

Allt tyder på att framtidens diabetesvård blir mer uppkopplad och interaktiv. Något som sägs underlätta för både patienterna och vården, ge en bättre behandling och på sikt även minska följdkomplikationerna av diabetessjukdomen.
Tekniken har en enorm potential att göra vården mer tillgänglig och hjälpa människor med diabetes i deras vardag, säger Daniel Forslund (L), som är innovationslandstingsråd i Stockholm.

Vid millennieskiftet kom en av de största tekniska förändringarna för diabetespatienterna till Sverige i och med kontinuerlig glukosmätning (CGM).
En teknik som då var relativt klumpig men som sedan har förfinats och utvecklats i snabb takt. Forskning visar att användarna får ett bättre liv med lägre blodsockervärden och minskad komplikationsrisk.
Kombinationen av CGM och insulinpumparna är det bästa vi har i dag. De har radikalt förändrat livet för de patienter som använder detta men också för oss inom vården som via nedladdningar kan få tillgång till mätvärden och givna doser, vilket underlättar för analys och återkoppling, säger Peter Adolfsson, diabetesläkare och överläkare vid sjukhusen i Kungsbacka och Halmstad.

Nya pumpar och autonoma system
Redan nästa år ser han fram emot ytterligare en ny teknisk förbättring. Det handlar om insulinpumpar som inte bara bromsar tillförseln av insulin före eller vid för lågt socker, utan även ökar på dosen när sockerhalterna är för höga. 
Då får vi en autopilot som hjälper till att dosera utifrån patientens aktuella sockervärden och ytterligare underlättar vardagen, säger Peter Adolfsson.

Fredrik Ståhl, entreprenör och forskare inom teknisk diabetesbehandling, tror att tekniken inom diabetesvården kommer att bli allt mer autonom, som de nya pumpar som introduceras inom kort.
Men oavsett de autonoma systemen är det viktigt att patienterna själva lär sig mer om sin sjukdom och kan hantera den, säger Fredrik Ståhl.
Han ser den tekniska förändringen som en absolut nödvändighet och en stor hjälp för den växande gruppen av diabetespatienter.
– Vi måste börja jobba mer proaktivt för att förhindra följdkomplikationer och inte fortsätta jobba reaktivt när problemen uppstår, säger Fredrik Ståhl.

Peter Adolfsson

Vården steget efter
Enligt Peter Adolfsson finns det ett brett intresse för nya tekniska lösningar hos vårdpersonalen men också ett stort utbildningsbehov som måste tillgodoses. 
Personalens tekniska kunskaper är A och O och de som spjärnar emot utvecklingen måste tänka om. 
– De måste förstå att teknik ingår i dagens diabetesvård. Utan den förnekar vi våra patienter, säger Peter Adolfsson, som också understryker vikten av påverkansarbete på de politiker som sitter på pengarna.

Enligt Daniel Forslund har vården haft svårt att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen.
En stor anledning är att dagens sjukvårdssystem inte är gjort för framtidens teknik.
Vi politiker måste skapa modernare regelverk och ta bort det som hindrar den tekniska utvecklingen. Alldeles för få politiker ser tekniken som ett reformverktyg för att förbättra vården, säger Daniel Forslund, som beklagar att inte fler patienter får de hjälpmedel som redan finns på marknaden.

Inte för alla
I dag har drygt en femtedel av alla med typ 1-diabetes i Sverige insulinpump och betydligt färre använder sig av kontinuerlig blodsockermätning, trots att många önskar sig detta. 
Landstingen satsar nämligen olika mycket pengar på tekniken, vilket gör att bostadsorten avgör vilken vård patienterna får.
– Det är hemskt att Sverige är ett så ojämlikt land, säger Peter Adolfsson. 
Fredrik Ståhl instämmer:  
– Politikerna har ett alltför kortsiktigt tänk och bedriver en budgetjakt. De måste förstå att en teknisk satsning nu ger besparingar på lång sikt och det måste de medicintekniska företagen och vården hjälpa dem att förstå, säger han.

Även Daniel Forslund stödjer resonemanget och håller med om att politiker och tjänstemän i landstingen alldeles för ofta fokuserar på inköpspriset för ny teknik och inte ser helheten.
Han vill därför sprida kunskapen om att teknik i stället kan spara pengar, göra vården bättre och även mer jämlik.

Ljus framtid
Trots stora utmaningar framöver ser de alla tre positivt på framtidens diabetesvård. 
Utvecklingen går i rasande fart och för många är Sverige ett föregångsland med hög teknisk kompetens. 
– Det är många aktörer som driver utvecklingen framåt och vi har en stark patientgrupp som trycker på. Sverige är ett av världens bästa länder på diabetes. Men bäst kan bli bättre, som Zlatan uttrycker det, avslutar Peter Adolfsson.

Ur tidningen Allt om Diabetes nr 4 2016