Partner, barn, barnbarn, förälder, syskon, vän eller granne. Om du stödjer en närstående som är drabbad av långvarig sjukdom eller funktionshinder har du rätt till anhörigstöd av kommunen där du bor. Det säger i alla fall Socialtjänstlagen så som den klubbades igenom för åtta år sedan.
– Behöver du stöd tycker jag att du ska vända dig till socialnämnden i din kommun, säger Ann-Marie Högberg, ordförande för Anhörigas riksförbund, som företräder alla anhöriga oavsett vad deras närstående har för ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning. 
Vilken typ av stöd du erbjuds varierar däremot, eftersom lagen tolkas olika. Vissa kommuner kan erbjuda enskilda samtal om man behöver prata. På andra ställen sitter man och fikar med andra anhöriga, oavsett vilken diagnos deras närstående har. 
Kanske är stödet till anhöriga på väg att bli bättre. Socialstyrelsen har gått ut med en vägledning för att få kommunerna att börja tillämpa bestämmelserna bättre.
– Stöd till den som vårdar äldre närstående fungerar bäst, men för övriga grupper varierar det över landet, säger Ann-Marie Högberg.

ETT ANNAT ALTERNATIV för anhöriga är att kontakta kuratorn på sjukhuset eller vårdcentralen. En rundringning som Allt om Diabetes har gjort visar att det finns utrymme för samtalsstöd hos kuratorn på vissa håll i landet, men att sekretessen ibland kan ställa till det.
Alexandra Mellqvist, kurator vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping, har haft en del anhörigsamtal, både tillsammans med patienten och enskilt.
– Jag har möjlighet att träffa och stötta anhöriga. Men jag blir inte inkopplad per automatik eftersom det ska vara frivilligt att träffa en kurator, säger hon.
Även i Växjö och Örebro finns möjlighet till samtalsstöd, förutsatt att det fungerar med sekretessen, men efterfrågan är i princip obefintlig.
I Örebro ordnas däremot varje år en välbesökt heldag med föreläsningar för patienter och anhöriga.
– Vi ser ett stort behov hos anhöriga av att få kunskap, säger Eva Rogemark Kahlström, kurator vid Örebro universitetssjukhus. 
I Östersund prioriteras inte den typen av samtal inom specialistsjukvårdens vuxensida.
– I enstaka fall kan kurator kopplas in, om man finner det nödvändigt och önskvärt utifrån behandlingsresultat. Men eftersom patienten är vuxen ska det alltid ske efter samråd med hen, säger Annika Dérås, enhetschef för medicinmottagningen vid Östersunds sjukhus. 
I stället samarbetar man med patientföreningarna.
– Det är ett bra forum för anhöriga att vända sig till för att få råd och stöd.

ANN-MARIE HÖGBERG SER stora kunskapsbrister inom sjukvården när det gäller anhörigas situation.
– Anhörigperspektivet är inte inbyggt i systemet. Läkare och sjuksköterskor behöver utbildas så att de förstår de anhörigas roller och villkor. Vi säger inte att alla behöver anhörigstöd, men det handlar om att bli tagen på allvar, säger hon.

FÖR ATT ANHÖRIGA ska bli mer delaktiga i vård och behandling brukar man vid universitetssjukhuset i Örebro uppmuntra patienterna att ta med sig anhöriga vid besök hos läkare, diabetessjuksköterska eller dietist.
– Det här är mycket viktigt då sjukdomen ter sig olika för varje individ och behandlingen därför måste anpassas just utifrån den enskilda patientens behov. Att även få del av den här mer individanpassade informationen ger den anhörige större möjlighet att på bästa sätt kunna stötta sin närstående, säger Eva Rogemark Kahlström.

Detta säger socialtjänstlagen

1 juli 2009 infördes en bestämmelse i socialtjänstlagen (5 kap. 10§) som säger att ”socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”.