Risken för hjärtinfarkt är två till fem gånger högre för personer med diabetes. Men med ett kontrollerat blodsocker, rätt behandling mot vanliga komplikationer och en sund livsstil kan den ökade risken helt suddas ut.
En halv miljon människor med diabetes upplever dagligen problem och orättvisor. Trots det är diabetes ingen prioriterad valfråga. Påverka och sätt diabetes på agendan. Även efter valet den 9 september.
Visst är det sant att du inte får bli polis eller brandman. Och ja, du kan tvingas sluta som busschaufför. Men förutsatt att diabetessjukdomen hålls under kontroll kan du ha nästan vilket yrke som helst.
Att söka ett nytt jobb eller börja en anställning kan vara en utmaning för personer med diabetes. Ska man vara öppen med sin sjukdom eller låtsas som ingenting? Berätta – men vid rätt tidpunkt, lyder rådet från experterna.
Diabetesretinopati, glaskroppsblödning och makulaödem. Ögonsjukdomarna som kan följa diabetes låter skrämmande, men att oroa sig för att bli blind på grund av diabetes är onödigt. Även om många får kärlförändringar i näthinnan kan de allra flesta problem upptäckas i tid
Du kan bli för full på festen, insulinet kan försvinna på resan i Asien och du kan få hypoglykemi när du flyttar hemifrån och bor själv. Alkohol, resor och flytt hemifrån hör ofta ungdomen till, men innebär större risker för dig som har diabetes. Så hur kan du planera äventyren för att slippa göra onödiga misstag?
Som partner till en person med diabetes är du med på hela resan genom sjukdomen. Att känna större oro än den som är drabbad är inte helt ovanligt. Men vad ska du göra med all rädsla? Var lugn - anhöriga har rätt att få hjälp.
Tröttheten är ständigt närvarande för många personer med diabetes. Läs mer om trötthet och hur du kan hantera den.
Motion och bättre kost kan skjuta upp följdsjukdomar till diabetes eller i bästa fall göra att man slipper dem. Att stressa mindre i vardagen och dra ner på rökning och alkohol bidrar också till ett bättre liv.
Forskning kostar massor av pengar, tar mycket tid, är riskfyllt och sker utan garanti att lyckas. Men det kan leda till bättre mediciner, smartare hjälpmedel och till och med bot. Vi börjar med att lyfta fram de största framstegen 2016.
En ny levnadsvana i taget är enklast. Men ska man börja med kosten eller motionen? Svaret är för de allra flesta – motionen. Ju tidigare man börjar, desto bättre förstås.
I forskningsdatabasen clinicaltrials.gov fanns vid årsskiftet runt 2 000 pågående kliniska studier, över hela världen, på typ 1- och typ 2-diabetes som involverade läkemedel. Här listar vi några av de största framgångarna från 2016, utan inbördes rangordning.
Från den första vetenskapliga teorin till att ett nytt läkemedel blir godkänt tar det runt 15 år och hela processen kostar i genomsnitt 10–15 miljarder kronor. Bakom dessa siffror ligger ett omfattande vetenskapligt arbete för att läkemedel ska vara säkra och effektiva.
Smartare och stabilare hjälpmedel, en automatisk pankreas, att förstå varför sjukdomen uppkommer och ytterst: ett botemedel. Det önskar människor med diabetes enligt Allt om Diabetes enkät. Vi diskuterar möjligheterna med professor Leif Groop, Lunds Universitets Diabetescentrum.
Tekniken har förenklat livet för många med diabetes. Men alla får inte tillgång till den. Virtuell diabetesvård kan vara lösningen på hur en större patientgrupp ska mötas.
Att motion är bra för både kropp och själv och att träning kan öka chanserna att leva ett längre och friskare liv är de flesta medvetna om. Men vad händer i kroppen vid fysisk ansträngning och vad är vinsterna för människor med diabetes?