– Det har hänt mycket efter den första undersökningen 2008 som ett resultat av de diskussioner och den uppmärksamhet som följde, sa Stefan Särnblad, från barnkliniken i Örebro, som efter Malin Nymans föreläsning presenterade hårda fakta.

2008 fanns, enligt Stefan Särnblad, en allmän känsla av att det inte fungerade bra ute i skolorna. Nationella diabetesteamet, som är ett samarbete mellan profession och patientföreträdare, tog då initiativet till en enkätundersökning för att få veta hur det egentligen låg till. Resultaten var ingen uppmuntrande läsning, vilket fick stort genomslag i media. Till exempel saknade 57 procent av barnen en huvudansvarig för egenvården i skolan, 21 procent av familjerna underdoserade insulin av rädsla för känningar, endast 58 procent av barnen hade en behandlingsplan för känningar och 42 procent av föräldrarna var inte nöjda med det stöd som gavs.

Desto mer glädjande är det därför att kunna konstatera att det har skett en hel del förbättringar sedan dess. En ny, nästan likadan, enkätundersökning har genomförts i år. Det visar sig att föräldrarna har blivit nöjdare. 2008 var 55 procent nöjda med stödet för egenvård i skolan. 2015 var siffran 65 procent.

Oroliga föräldrar

Det som fick störst uppmärksamhet 2008 var det faktum att föräldrar på grund av oro för hypoglykemi underdoserar insulin innan barnen går till skolan. 2008 gällde det 21 procent av familjerna. 2015 är siffran 18 procent. Alltså ingen större förändring. Men när det gäller lågstadiebarn så har utvecklingen gått från 32 procent till 14 procent vilket är en klar förbättring.

Behandlingsplan vid lågt blodsocker har nu 78 procent av eleverna, mot tidigare 60 procent. 2015 har också 61 procent av alla elever en egenvårdsplan. HbA1c har sjunkit från 62,0 till 55,2. Pumpanvändningen har gått upp från 39 procent till 55 procent av barnen. CGM används av 37 procent. Fortfarande saknar 41 procent någon huvudansvarig pedagog. 2008 var siffran 57 procent.Det tycks inte som att det är många barn som skäms för att sköta egenvården synligt. 92 procent av barnen tycker det känns ok att ta insulin inför kompisarna.

Påverkar skolgången

Anmärkningsvärt är att det bara är 42 procent av barnen som kan få hjälp om blodsockret ligger för högt.

– Det är allvarligt, för det kan påverka skolresultatet. För högt blodsocker påverkar förmågan att tänka bra vid till exempel en skrivning. Det är ett problem vi måste arbeta vidare med, sa Särnblad.

Trots de förbättringar som skett så visar undersökningen att föräldrarna fortfarande är lika oroliga för barnens skolgång som för sju år sedan. Det framgick också av den frågestund som följde på föreläsningen att det är väldigt olika hur det ser ut på skolorna. Några åhörare vittnade om hur de får kämpa i motvind och upplever stora motgångar.

Stefan Särnblad menade sammanfattningsvis att det generellt har skett förändringar till det bättre i skolan, och han tror att enkätundersökningen 2008 spelade en viktig roll genom att resultaten lyftes fram och fick stor uppmärksamhet.