Det är intensiva dagar för Anders Frid från Malmö när Diabetes stämmer träff med honom på den stora konferensanläggningen i Älvsjö utanför Stockholm. Under konferensen kryssar han mellan seminarier, debatter och föreläsningar. Utbudet är enormt. Sammanlagt finns drygt 1 200 presentationer att ta del av.

Anders Frid– Ingen hade väl förväntat sig att Empa-reg-studien skulle visa så stor skillnad vad gäller dödlighet med SGLT-2-blockerare. De gör egentligen inte något mer än att man kissar ut glukoset. Så vitt vi vet har det ingen annan effekt i kroppen, säger Anders.

Det är första gången det finns bevis för medicinens effekt på dödlighet, i form av randomiserade placebokontrollerade studier.

– Om vi behandlar 39 patienter med medicinen så kan vi enligt studien förhindra ett dödsfall under tre år. Och det är ganska starka siffror. Läkemedlet, som säljs under namnet, Jardiance, är relativt nytt och har funnits på den svenska marknaden sedan cirka ett år.

Anders Frid– Jag tror det kommer att ha stor betydelse för hur vi skriver ut mediciner. Det är vår skyldighet att ta hänsyn till resultaten. Därmed inte sagt att vi ska byta ut all behandling. Vi har ännu inte kunskap om alla biverkningar. Även om det ingick 7 000 personer i den här studien så är det inte förrän vi sett 100 000 patienter som vi upptäcker mer sällsynta biverkningar, säger Anders. I dag är medicinen inte särskilt vanlig, den har inte ens en procent av marknaden, enligt Anders.

Anders har ett stort intresse för den nya tekniken, till exempel insulinpumpar. Ett av seminarierna på EASD behandlade den så kallade closed-loop-tekniken, även kallat konstgjord bukspottkörtel. Det innebär att insulinpump och kontinuerlig blodsockermätare är ihopkopplade med ett dataprogram som räknar ut och styr insulindoseringen.

– Dagens system är hybrider som inte helt och hållet styr sig själva utan patientens medverkan. Användaren måste fortfarande ta hand om måltidsdosen. Men övrig tid, och framför allt nattetid, så sköter den sig själv.

På EASD presenterades flera forskningsstudier som visade att systemet minskar förekomsten av lågt blodsocker och ger patienterna en högre livskvalitet.

– Det är en väldigt stor börda att ha typ 1-diabetes. Att då slippa vara rädd för hypoglykemier är en stor lättnad. Kan man också få normalt blodglukos under lång tid så kan man även förhindra framtida komplikationer. Den konstgjorda bukspottkörteln är enligt Anders en revolution för egenvården och kommer innebära en stor förändring för personer med diabetes. Han menar att det inte är långt borta innan de första systemen börjar marknadsföras. Alla formella krav är uppfyllda vad gäller både pump, CGM och den matematiska algoritmen. De studier som pågår är färdiga nästa år.

– Jag har hört av flera här som är inblandade i studierna säga att de snart kommer att ta det till marknaden.

– Det är en jättestor sak, och det är viktigt att man för upp det här på agendan ordentligt så att politikerna vet att det kommer. Det är också viktigt att Diabetesförbundet driver en aktiv linje här. Det kommer att kosta mycket pengar, men när tekniken snart börjar tillverkas så har vi skyldighet att erbjuda den till våra typ 1-patienter. Vi får låna lite av framtida vinster. För det här kommer innebära att vi mer eller mindre kan eliminera risken för framtida komplikationer, säger Anders.

Ett roligt inslag på forskningskonferenser är när forskare med motsatta åsikter i en sakfråga får debattera. En av debatterna handlade om huruvida man ska sätta in kraftfull behandling med flera mediciner redan från början vid behandling av typ 2-diabetes för att få ner HbA1c, eller inte. Anders Frids åsikt, liksom de flestas som följde debatten, är att ge kraftfull behandling från början.

– Jag tycker det är en av de viktigaste trenderna just nu, att man ger bra behandling från början vid typ 2-diabetes och sänker HbA1c med en gång.

Det kan innebära att man snabbt sätter in flera läkemedel. Enligt Anders finns det forskning som visar att en sådan strategi ger färre komplikationer.

– Det är viktigt att inte glukosminnet etableras. Om man legat på ett högt HbA1c en längre tid så fortsätter det att kasta en skugga framför sig, säger Anders.


Slutmålet för forskning kring diabetes är förstås att hitta ett botemedel.

Har du sett något hopp om bot presenteras här?
– Om man menar bot i meningen att återfå fungerande betaceller så handlar det om stamcellsforskning eller öcellstransplantation. Stamcellsforskningen går långsamt framåt, och jag tycket inte att det hänt så mycket på 10 år. Man kan fortfarande inte dressera egna mänskliga stamceller att bli betaceller, säger Anders.

Ett sätt att få tillbaka egen insulinproduktion är att transplantera öceller. I den forskningen är Anders själv inblandad.

– Men där är tillgången på celler en begränsning, och det är bara ett fåtal patienter som kan komma i åtnjutande av det.

Du har varit på 32 EASD-konferenser! Vad är det som är så roligt med forskning om diabetes?
– Att diabetesområdet är så stort, dynamiskt och innehåller så mycket som också har med det dagliga livet att göra. Som till exempel kost och motion, säger Anders Frid.