Tidningen Diabetes nr 3/09  Diabetesforum 2009

HbA1c på nytt sätt

Under nästa år ska HbA1c anges i en helt ny skala i Sverige. Allt för att harmonisera med resten av världen.
Det framkom vid ett seminarium på Diabetesforum där det även berättades att små sänkningar av HbA1c har positiva effekter på patienten.

Glöm ensiffriga tal med komma och procenttecken. Från nästa år är det tvåsiffriga tal utan procenttecken som anger HbA1cvärdet.

HbA1c är som bekant ett sätt att mäta glukoshalten i blodet för en period om två till tre månader bakåt i tiden. HbA1c nämndes som mätmetod för diabetes 1976 men har en historia som sträcker sig bakåt till 1958.

Ett problem är att olika mättekniker används i världen. Sverige och Japan har dessutom valt egna vägar vilket försvårat översättningen av värdena.

– Det har ställt till med ändlösa problem för forskningen och i studier, säger Anders Frid, docent och överläkare vid medicinkliniken på Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

Införs 2010
Sverige kommer successivt att påbörja arbetet med att standardisera och gå över till internationell HbA1c-kalibrering. I början av 2010 tas beslut om övergång under året. Exempelvis blir det allmänna målvärdet 6,0 % HbA1c (för både typ 1 och typ 2) framöver omräknat till 52 mmol/mol. Alltså en helt annan sifferkombination för att undvika framtida missförstånd och tolkningsfel.

Anders Frid lämnade över ordet till näste talare. Det var Marcus Lind, leg läkare inom NU-sjukvården, som berättade om det metabola minnet. Han har nyligen lagt fram en avhandling (1) om HbA1c.

Det metabola minnet innebär att en längre period av höga blodsockervärden kommer att öka risken för följdsjukdomar även lång tid efter det att en förbättring av blodsockernivån skett.

Marcus Lind berättade om hur viktigt det är att hela tiden sträva efter ett bra blodsockervärde även innan eventuella komplikationer uppstår.

Farlig väg att gå
Han lyfte fram ett exempel där en patient hade tänkt börja ta hand om sin diabetes när tecken på komplikationer syntes i läkarnas prover och att patienten trodde att följdsjukdomarna då skulle stanna upp innan några större skador uppträdde. Men det är fel väg att gå.

– Det metabola minnet kan sträcka sig långt tillbaka och vid tidigare höga HbA1c-nivåer kan en större skyddande effekt av att sänka blodsockret ta flera år att uppnå. Man får heller inte glömma att vid typ 2-diabetes kan sjukdomen ha pågått i många år innan den upptäcks.

– Cirka fem år efter att blodsockernivån förbättrats från en tidigare högre nivå börjar det metabola minnet för ögonskador att klinga av, berättar Marcus Lind.

För andra följdsjukdomar vet forskarna ännu inte hur det metabola minnet ser ut. Marcus Lind berättade också att en person med diabetes som har svårt att nå målvärden ändå kan tjäna mycket på att få till en förbättring.

– Genom att till exempel minska från 8,8 % HbA1c till 8,0 % finns en chans att minska de allvarliga komplikationerna. Ett fortsatt mål bör vara att alla generellt ska ligga på 6 % men om möjligt lägre, säger Marcus Lind.

Man får dock inte glömma att ta individuella hänsyn till målvärden utifrån patientens förutsättningar.

– Men även små förbättringar, ända ned till 0,2 %har betydelse. Genom att ingripa tidigt kan vi skydda patienten längre fram, förklarade Marcus Lind.

Text: Anders J Andersson

Fotnot:
1) Marcus Lind, Glycaemic control: evaluation of HbA1c as a risk factor and the effect of modern insulins in clinical practice, 23 april 2009, Göteborgs universitet