Om du är sjuk eller har funktionsnedsättning kan du få handikappersättning från och med juli månad det år du fyller 19 år (då rätten till vårdbidrag upphör).

För att du ska få handikappersättning krävs att du behöver hjälp i din dagliga livsföring, hjälp för att arbeta eller studera eller att du har extra kostnader på grund av din sjukdom eller din funktionsnedsättning. Ditt behov av hjälp ska vara direkt kopplat till din funktionsnedsättning, och det ska vara fråga om hjälp med sådant som du inte själv kan göra på grund av funktionsnedsättningen.

Du behöver inte ha någon särskild sjukdom eller särskild funktionsnedsättning för att få handikappersättning. Men du ska ha ett läkarintyg som visar att du har en nedsättning av funktionsförmågan som påverkar din förmåga att klara av ditt dagliga liv, ditt arbete eller dina studier.

Du måste ha fått din funktionsnedsättning innan du fyllt 65 år, och du måste behöva stöd under minst ett år. Du får behålla din handikappersättning efter det att du fyllt 65 år om du fortfarande behöver stöd.

Prisbasbeloppet uppgår till 42 800 kronor år 2011. Enligt Försäkringskassans Vägledning (2003:2) ska merutgifterna uppgå till 28,5 procent av prisbasbeloppet (12 198 kronor år 2011) för att anses betydande. För människor med diabetes kan det vara svårt att nå upp till detta merkostnadsbelopp under ett år, men individuella omständigheter kan göra att det ändå är värt att ansöka om handikappersättning.

Handikappersättningens lägsta ersättningsnivå är 36 procent av prisbasbeloppet (15 408 kronor år 2011).

Klicka här för att läsa Försäkringskassans information om handikappersättning 2011 (pdf)

Konsumentverkets beräkningar av merkostnader vid specialkost

Konsumentverket har nu gjort en översyn av sina beräkningar för merkostnader för specialkost. I september 2005 kom en uppdaterad version av deras PM ”Merkostnader för livsmedel vid sex specialkoster 2005”. Denna PM är vägledande bland annat för Försäkringskassans bedömning av merkostnader vid vårdbidrag.

Eftersom dagens rekommendation för näringsriktig diabeteskost inte skiljer sig från de allmänna svenska näringsrekommendationerna beräknar Konsumentverket inte längre någon merkostnadsschablon för diabeteskost. Konsumentverket stödjer sig på rekommendationer från Livsmedelsverket och Dietisternas Riksförbund. Den som behöver äta bra mat som behandling för sin diabetes bör kunna göra det utan att betala mer än vad vanlig bra mat kostar, anser Konsumentverket. Däremot kan det, liksom för övriga schablonberäkningar, finnas behov av att göra justeringar för enskilda individer. En person kanske har behov av en mer komplex specialkost där flera olika problem behöver lösas, exempelvis diabetes kombinerat med glutenintolerans.

Med anledning av Konsumentverkets ändrade riktlinjer kommer det till exempel att bli svårare att få merkostnader för mat inräknade i underlaget för vårdbidrag och handikappersättning.

Mer information hittar du på

Försäkringskassan
www.forsakringskassan.se
Handlägger din ansökan om handikappersättning och är skyldig att hjälpa dig med den.

För personliga ärenden, frågor om försäkringar, överklaganden med mera, kontakta Försäkringskassan i länet där du bor.
Öppettider: måndag-torsdag kl. 8-20, fredag kl. 8-16.

Försäkringskassans huvudkontor:
Postadress: 103 51 Stockholm.
Telefon (växel): 08-786 90 00.

Konsumentverket
www.konsumentverket.se
Gör beräkningar för merkostnader vid specialkost.