Försäkringar

Försäkringssystemet i Sverige brukar liknas vid en pyramid med de allmänna socialförsäkringarna underst, grupp- och avtalsförsäkringarna i mellanskikten och de individuella, privata försäkringarna i toppen av pyramiden.

Bild: Försäkringssystemets uppbyggnad i Sverige brukar liknas vid en pyramid. Nederst Socialförsäkringar, och sedan Avtalsförsäkringar. De två övre är privata gruppersonförsäkringar och privata individuella personsföräkringar.

Den 1 januari 2005 ersattes Riksförsäkringsverket (RFV) och de lokala försäkringskassorna med en ny myndighet: den nya Försäkringskassan. Delar av det som tidigare var RFV:s hemsida finns numera på www.forsakringskassan.se.

Socialförsäkringar
Underst i pyramiden finns de av riksdagen beslutade socialförsäkringarna, som bland annat omfattar sjuk-, tandvårds- och föräldraförsäkring, handikappersättning och pension. Försäkringskassan kan lämna information om socialförsäkringarna och vilka regler som gäller.

Som förälder kan du få vårdbidrag för att vårda ditt barn med diabetes.

Avtalsförsäkringar

De så kallade avtalsförsäkringarna kompletterar grundskyddet i de allmänna försäkringarna och bygger på överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Avtalens villkor varierar men gemensamt är att de ger ersättning vid arbetsskada, ålderspension, långvarig sjukdom samt dödsfall. Din arbetsgivare eller ditt fackförbund kan ge ytterligare information om vad som gäller för dig.

Privata personförsäkringar

Utöver de allmänna försäkringarna och avtalsförsäkringarna finns också olika typer av privata personförsäkringar. De kan tecknas individuellt eller i grupp.

Exempel på privata personförsäkringar är:

  • Sjukförsäkring som ersätter en del av inkomstbortfallet vid långvarig sjukskrivning. Karenstiden är normalt 90 dagar.
  • Olycksfallsförsäkring som ersätter vårdkostnader och ger en engångsersättning om du får bestående invaliditet genom en olyckshändelse. Denna försäkring gäller inte vid sjukdom.
  • Sjuk- och olycksfallsförsäkring som ersätter vårdkostnader och ger en engångsersättning om du får en bestående invaliditet. Hur stor ersättningen blir beror på vilket försäkringsbelopp du valt och hur svårt invalidiserad du har blivit.
  • Barnförsäkring som ger ersättning om ett barn blir invalidiserat på grund av sjukdom eller olycksfall. Försäkringen kan även ersätta vårdkostnader vid långvarig sjukdom eller skada.
  • Olika typer av pensionsförsäkringar.


Privata gruppförsäkringar tecknas ofta via arbetsgivare eller fackförbund. När försäkringen erbjuds är det vanligt att bolagens enda krav är att den sökande är fullt arbetsför.

Vid tecknande av individuella försäkringar görs en mer ingående hälsoprövning. Den ligger till grund för bolagets riskbedömning. När det gäller gruppförsäkringar sätts inga individuella premier utan riskerna fördelas på hela gruppen.

Försäkringsproblem för människor med diabetes

De allmänna försäkringarna ger ett grundskydd, vilket för de flesta som deltar i arbetslivet förstärks ytterligare genom avtalsförsäkringarna. Därutöver har en stor andel av befolkningen ett skydd genom olika typer av gruppförsäkringar. En liten andel av befolkningen har dessutom ett toppskydd genom individuella privata personförsäkringar.

Alla som bor eller arbetar i Sverige omfattas av det försäkringsskydd som finns i de allmänna försäkringarna. De flesta människor med diabetes deltar på ett normalt sätt i arbetslivet, varför de också har tillgång till de försäkringar som finns på arbetsmarknaden. Detta innebär att även många människor med diabetes har någon form av gruppförsäkringar.

Som nämnts räcker det ofta med att vara fullt arbetsför för att få teckna en gruppförsäkring. Men det gäller inte alltid. Människor med diabetes kan nekas att teckna så kallad "bo kvar-försäkring" eller låneskydd med motiveringen att risken att försäkra en människa med diabetes anses jämförelsevis hög. När det gäller gruppförsäkringar finns ingen möjlighet att få en individuell premie, antingen beviljas försäkringen till normal premie eller också nekas man att teckna försäkringen.

Ett problem när det gäller gruppföräkringar är att försäkringsbolagen ofta gör undantag för sådant som kan anses vara en följd av befintlig sjukdom. Ett exempel när det gäller olycksfall kan vara att en människa med diabetes råkar trampa på något vasst och får ett skärsår i foten. Om såret skulle leda till konsekvenser som bolaget anser beror på sjukdomen, ges ingen ersättning för det man kallar för ”förvärringseffekten”. Ersättning lämnas då endast för sådant bolaget anser vara en följd av ett ”normalt läkningsförlopp”.

Toppskydd i form av individuella personförsäkringar kan människor med diabetes vanligen få, men då förekommer ofta förhöjda premier av varierande storlek och/eller undantagsklausuler som tar bort sådant som har med den befintliga sjukdomen att göra.
 
Diabetes utgör i allmänhet inget problem när det gäller möjligheten att teckna privata pensionsförsäkringar. Problem kan uppstå i samband med ansökan om efterlevandeskydd, premiebefrielse (innebär att du slipper betala premien om du blir arbetsoförmögen en längre tid), och förändring av utbetalningstid.

Kontraheringsplikt

Riksdagen har antagit en ny försäkringsavtalslag som omfattar en kontraheringsplikt för privata personförsäkringar. Kontraheringsplikten innebär att ett försäkringsbolag bara ska få neka någon att teckna en sådan personförsäkring som normalt tillhandahålls allmänheten på sedvanliga försäkringsvillkor om det finns särskilda skäl. Nekar försäkringsbolaget har den som ansökt om försäkringen rätt att få bolagets beslut prövat av domstol. I detta ligger att bolagen tvingas lämna en saklig motivering till sina beslut. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2006.

Ny diskrimineringslag förbjuder diskriminering i fråga om privata försäkringar

Från och med första juli 2003 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering. Lagen gäller bland annat i fråga om privata försäkringar.

Att de kommersiella försäkringsbolagen använder sig av riskbedömningar ligger i den privata försäkringens natur och kan inte i sig anses vara diskriminering i lagens mening. Detta förutsätter dock att den riskbedömning som bolaget gjort är saklig. Om en person på grund av funktionshinder/kronisk sjukdom har blivit missgynnad av ett försäkringsbolag som grundar sitt beslut på en osaklig riskbedömning, kan det således vara fråga om diskriminering.

Handikappombudsmannen (HO) har konstaterat att ”det inte kan uteslutas att försäkringsbolagens riskbedömningar på ett slentrianmässigt sätt utesluter personer med funktionshinder från möjligheten att teckna personförsäkring. Det kan inte heller uteslutas att försäkringsbolagen vid skadereglering låter ovidkommande hänsyn påverka ersättningsnivåerna, det vill säga förekomsten av funktionshinder kan inverka negativt på skadeersättningen trots att det föreligger ett bristande orsakssamband mellan uppkommen skada och funktionshinder”.

Den som upplever sig ha blivit diskriminerad av ett försäkringsbolag kan anmäla detta till HO. Hos ombudsmannen görs då en utredning i ärendet och om man anser att det finns juridisk grund för det kan HO driva ärendet gentemot bolaget i fråga. HO kan också svara på frågor kring den nya diskrimineringslagen. Telefonnumret till HO är 08-20 17 70. Information finns också på HO:s hemsida: www.handikappombudsmannen.se.

Tips:

Om du som har diabetes erbjuds en försäkring utan ingående hälsoprövning, och är intresserad av denna, kan det vara viktigt att teckna försäkringen direkt. Ibland gäller erbjudandet om att teckna en försäkring utan utförlig hälsodeklaration endast under en begränsad tid.

Om du inte är nöjd med det besked du får av ett försäkringsbolag kan det löna sig att "stå på sig", att kräva en motivering av bolagets beslut och att ta kontakt med flera olika bolag och jämföra villkor.

En barnförsäkring kan vara en mycket angelägen komplettering av det skydd som samhället har att erbjuda ett barn som får en kronisk sjukdom eller ett funktionshinder. Ett barn som redan har fått en kronisk sjukdom eller ett funktionshinder har svårare att få en privat försäkring, varför det kan vara bra att teckna en försäkring så tidigt som möjligt.

Mer information hittar du på:

Konsumenternas Försäkringsbyrå

www.konsumenternasforsakringsbyra.se
Hjälper dig att jämföra privata försäkringar, tolka villkor, samt kan ge information om vart du skall vända dig för att överklaga beslut.
 
Angående gruppförsäkringar kan du vända dig till dem som tecknat försäkringen (ofta arbetsgivare eller fackförbund).

Angående avtalsförsäkringar vänder du dig till din arbetsgivare eller ditt fackförbund.

Försäkringskassan

www.forsakringskassan.se
Handlägger din ansökan om vårdbidrag och är skyldig att hjälpa dig med den.

För personliga ärenden, frågor om försäkringar, överklaganden med mera, kontakta Försäkringskassan i länet där du bor.
Öppettider: måndag-torsdag kl. 8-20, fredag kl. 8-16.

Försäkringskassans huvudkontor:
Postadress: 103 51 Stockholm.
Telefon (växel): 08-786 90 00.

Handikappförbundens samarbetsorgan

www.hso.se
En del av faktamaterialet på denna sida har hämtats i rapporten Funktionshinder - Försäkringshinder från Konsumenternas försäkringsbyrå (2001) som gjorts på uppdrag av Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO). Rapporten kan beställas från HSO.

Handikappombudsmannen (HO)

www.handikappombudsmannen.se
HO besvarar frågor kring diskrimineringslagen.