Körkortslagen (1998:488) förutsätter att den sökande har tillfredsställande syn för att köra fordon av det slag ansökningen avser samt i övrigt uppfyller de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till trafiksäkerheten.

De medicinska kraven regleras av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m (TSFS 2010:125).

Föreskrifter vid typ 1 diabetes
Körkort med behörighet A, A1, B, BE samt traktorkort medges om diabetessjukdomen är under godtagbar kontroll med avseende på risken för insulinkänningar (hypoglykemi). Särskild hänsyn ska tas till risken för medvetslöshet som inte föregåtts av varningssymtom. 

Återkommande allvarlig hypoglykemi utgör ett hinder för innehav till dess att en observationstid om ett år har uppnåtts.  Med allvarlig hypoglykemi menas i föreskrifterna sådan som krävt hjälp av annan för att hävas.

Efter en allvarlig hypoglykemi i trafiken ska en observationstid utan nya episoder av allvarlig hypoglykemi ha uppnåtts för att diabetessjukdomen ska anses vara under godtagbar kontroll.  Ett allmänt råd i föreskrifterna är att denna tid bör vara minst sex månader.
Trafiksäkerhetsrisken ska bedömas även när det gäller andra komplikationer av diabetes, i synnerhet synförmåga, hjärt-kärlsjukdomar samt kognitiva störningar.

Körkort med behörighet C, CE, D, DE samt taxiförarlegitimation medges inte vid typ 1-diabetes.

Föreskrifter vid typ 2 diabetes
Innehav av körkort med behörighet i samtliga klasser kan medges vid typ 2 diabetes, förutsatt att man har förmågan att känna varningstecken på akut lågt blodsocker samt genomför egenkontroller av blodsocker. Detta bör göras minst två gånger per dag samt i samband med körning.

Läkarintyg och prövning av innehav
Vid insulinbehandlad diabetes ska omprövning av körkort ske efter ett år och därefter minst vart tredje år, varvid läkarutlåtande krävs. För diabetes som behandlas på annat sätt ska prövning ske minst vart femte år för innehav av de lägre behörigheterna och vart tredje år för de högre behörigheterna.

Vid välbehandlad diabetes utan allvarliga komplikationer gäller att intyg kan skrivas av specialistkompetent läkare med god kännedom om patientens sjukdom. I annat fall krävs specialistkompetens i internmedicin, endokrinologi och diabetologi eller barn- och ungdomsmedicin.

För dem som haft diabetes i mer än fem år eller insjuknat efter fyllda 40 år krävs också ett intyg om trafiksynen, utfärdat av en ögonspecialistläkare. Om det inte finns anledning att misstänka synfältsdefekter utifrån ögonbottenfoto eller sjukhistorien räcker det med intyg utfärdat av specialistkompetent läkare med god kännedom om patientens sjukdom. Läkaren måste då testa vissa andra synfunktioner själv om inte detta är gjort vid ögonbottenfotograferingen.

Intyg beträffande synfunktionen ska lämnas senast efter två år och därefter minst vart tredje år.

Synfältsundersökning/tröskelperimetri och återkallelse av körkort 
Om läkare finner det sannolikt att en person har en synfältsdefekt t.ex. vid näthinneförändring (retinopati) och vid laserbehandling vid näthinneförändring ska en perimetriundersökning göras.

Det händer att personer med diabetes har får sitt körkort återkallat på grund av bedömningen av en tröskelperimetri och det har uppmärksammats att det kan vara svårt att värdera resultaten från en sådan undersökning. Om man misstänker att det gjorts en alltför sträng bedömning i samband med prövningen hos länsstyrelsen kan man i en skriftlig skrivelse begära att få en bedömning hos Transportsstyrelsens Trafikmedicinska råd innan beslut fattas om att körkortets ska återkallas. Den som fått sitt körkort återkallat har också möjlighet att överklaga beslutet. Vid en prövning hos länsrätten och kammarrätten begär domstolarna ofta ett yttrande från trafikmedicinska rådet för att få hjälp att tolka synfältskartorna.

 
Läkares anmälningsskyldighet
Om en läkare vid undersökning finner att en körkortsinnehavare av medicinska skäl, till exempel allvarliga hypoglykemier i trafiken, är uppenbart olämplig att ha körkort, ska detta anmälas till länsstyrelsen. Med uppenbart olämplig menas att man inte uppfyller föreskriftens krav. Då gäller alltså inte läkarens tystnadsplikt, men innan anmälan görs ska patienten underrättas.

Även om det vid behandling med insulin kan vara lämpligt att läkaren meddelar länsstyrelsen, finns det ingen tvingande skyldighet för denne att anmäla en patient som inte tidigare är känd på myndigheten.

Om någon som redan har körkort med högre behörigheter insjuknar i diabetes typ 1 är läkaren tvungen att anmäla eftersom sjukdomen är ett hinder för sådant körkort.

Undantag (dispens)
När ett körkort har dragits in av medicinska skäl kan man söka om dispens från gällande regler hos Transportstyrelsen. Möjligheten till undantag från de nya reglerna är dock mycket små. Vid något enstaka tillfälle har det medgivits att en person med diabetes typ 1 har fått provköra reparerade tunga fordon eller att en anställd vid bilprovningen fått köra sådana fordon en kortare slinga. Det har då getts en begränsning att körkortet bara gäller inom en viss ort och inte i yrkesmässig trafik. Observera att om man planerar att överklaga ett beslut om ej uppfyllda medicinska krav ska detta göras innan man ansöker om undantag/dispens.