Vårdbidrag ska vara ett ekonomiskt stöd för att kompensera föräldrar som har ett funktionshindrat eller sjukt barn så att de kan vårda barnet i hemmet. Föräldrarna ska kunna ge barnet den tillsyn, den vård och det stöd som krävs för att barnet ska kunna utvecklas på bästa sätt.

Vem kan få vårdbidrag?
Vårdbidrag kan betalas ut till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Det gäller om barnet på grund av sin sjukdom eller annat funktionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst ett halvår, eller om barnets sjukdom eller funktionshinder gör att kostnaderna för föräldrarna ökar.

Har en förälder flera barn med funktionshinder som har rätt till vårdbidrag, bedöms dels det sammanlagda behovet av tillsyn och vård, dels storleken på merkostnaderna.

Vårdbidrag kan bara delas ut från och med den månad då ansökan om vårdbidrag görs, inte för tidsperiod innan dess.

Var söker man vårdbidrag?
Föräldrar ansöker om vårdbidrag hos Försäkringskassan. Ansökan ska vara skriftlig och undertecknad av den sökande. Ett läkarutlåtande om barnets hälsotillstånd ska lämnas in tillsammans med ansökan om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta.

Hur stort är vårdbidraget?
Vårdbidragets storlek bestäms dels av det arbete föräldrarna måste lägga ner på att vårda och ge barnet tillsyn, dels av hur stora merkostnaderna för detta är. Vid bedömningen av hur stort vårdbidraget blir, sammanvägs det merarbete och de merkostnader som uppstår i det enskilda fallet. 

Vårdbidraget kan ges som helt, tre fjärdedels, halvt och en fjärdedels vårdbidrag.

Om föräldern vårdar sitt barn minst sju timmar per vecka och behovet av tillsyn eller merkostnader är mycket stora, har föräldern rätt till en fjärdedels vårdbidrag.

Helt vårdbidrag är 250 procent av prisbasbeloppet, tre fjärdedels vårdbidrag är 187,5 procent, halvt vårdbidrag är 125 procent och en fjärdedels vårdbidrag är 62,5 procent av prisbasbeloppet. År 2009 motsvarar således ett helt vårdbidrag 107 000 kronor, tre fjärdedels 80 250 kronor, halvt 53 500 kronor och en fjärdedels vårdbidrag 26 750 kronor per år.

Vårdbidraget betalas ut månadsvis och är skattepliktigt och pensionsgrundande. Ersättningen för eventuella kostnader är dock skattefri och inte pensionsgrundande. Även merkostnadsvårdbidraget är skattefritt. Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag omprövas med jämna mellanrum.

Att skriva ansökan
Det är viktigt att du är tydlig i ansökan om det arbete som läggs ned p.g.a. sjukdomen, vad det innebär att leva med diabetes som barn och vilka risker sjukdomen innebär. Det är bara det arbete som går utöver ett normalt föräldraansvar som beaktas, så ange gärna tidsåtgången för varje åtgärd och för gärna en dagbok under t.ex. en vecka som underlag. Tänk också på att det inte är möjligt att ha vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning för samma behov. För att undvika framtida tvister och tolkningar, kan det ibland vara en fördel att begära att prövningen av vårdbidraget inte ska begränsa rätten till tillfällig föräldrapenning.

Vad är merarbete?
Vid bedömning av förälderns arbetsinsats uppmärksammas:

• direkta vårdinsatser
• stöd
• tillsyn
• förälderns bundenhet på grund av barnets behov av vård och tillsyn
• annat merarbete.

Barn med diabetes fordrar mer tillsyn än friska barn, bland annat på grund av risken med insulinkänningar. Detta gäller inte minst nattetid. Ofta behövs hjälp med medicineringen och egenvården. Även om barnet själv kan ta sin insulinspruta/sköta sin insulinpump och testa blodsockret krävs övervakning, vilket bör påpekas. Ju yngre barnet är desto mer hjälp behöver det i sin behandling. För mindre barn ligger ansvaret helt hos de vuxna. Först vid tolv års ålder räknar man med att barnen är kognitivt mogna för att ta ett större eget ansvar för sin diabetesbehandling. Större barn med diabetes kan periodvis behöva mer tillsyn, exempelvis vid skolstart, inträde i puberteten med mera.

Föräldrarnas medverkan krävs även vid sjukvårdsbesök och utbildningar. I vissa fall kan det också förekomma viss bundenhet för att handleda och utbilda förskole- och skolpersonal, anhöriga och andra föräldrar eller att vara med när barnet deltar i olika aktiviteter. Tänk på att de behov du anger bör vara styrkta genom t.ex. läkarintyg.

Vad är merkostnader?
Av vårdbidraget kan en viss del bestämmas vara ersättning för de kostnader som uppstår på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder.

När det gäller merkostnader för specialkost brukar Konsumentverkets beräkningar användas som vägledning. Numera gör Konsumentverket inte längre någon merkostnadsschablon för diabeteskost. Detta grundar sig på uppfattningen att den som behöver äta bra mat som behandling för sin diabetes bör kunna göra det utan att betala mer än vad vanlig bra mat kostar. Däremot kan det fortfarande finnas behov av att göra justeringar i enskilda fall. En person har kanske behov av en mer komplex specialkost där flera olika problem måste lösas, t.ex. diabetes kombinerat med glutenintolerans.

Merkostnader bestäms till följande procent av prisbasbeloppet: 18 procent om de extra kostnaderna uppgår till 18 men inte 36 procent, 36 procent om kostnaderna uppgår till 36 men inte 53 procent, 53 procent om kostnaderna uppgår till 53 men inte 69 procent, 69 procent om kostnaderna uppgår till 69 procent eller därutöver.

Merkostnadernas art och storlek varierar mellan olika typer av sjukdomar och funktionshinder och mellan olika individer. Det finns därför inte några schabloner för olika sjukdomar, funktionshinder eller typer av merkostnader. De merkostnader som anses rimliga i det enskilda fallet ska tas med vid beräkningen.

Några exempel på vad som kan vara merkostnad:

• Högre matkostnader
• Medicinkostnader
• Inköp av blodsockermätare
• Kostnader i samband med läkarbesök
• Extra telefonkostnader
• Deltagande i föräldrautbildning om diabetes
• Kostnader för barnets behov av fysisk aktivitet
• Inköp av armbandsklocka med signal
• Medlemsavgift i diabetesföreningen
• Deltagande i diabetesläger
  

Mer information hittar du på:

Försäkringskassan
www.forsakringskassan.se

Försäkringskassan handlägger din ansökan om vårdbidrag och är skyldig att hjälpa dig med den.

För personliga ärenden, frågor om försäkringar, överklaganden med mera, kontakta Försäkringskassan i länet där du bor.

Försäkringskassans huvudkontor:
Postadress: 103 51  Stockholm.
Telefon (växel): 08-786 90 00.

Konsumentverket
www.konsumentverket.se

Konsumentverket gör beräkningar för merkostnader vid specialkost.

Svenska Diabetesförbundet har också gett ut ett sammandrag av Försäkringskassans Vägledning 2002:20 i en separat skrift. Denna kan beställas hos förbundet via telefon 08-564 821 00, telefax 08-564 821 39 eller via vår webbutik.